Idag besökte Ystads Allehanda oss igen, och skrev ett reportage om DK Nautilus fridykare. Vänligt nog har de släppt artikeln utanför betalväggen, och den kan ses här. I artikeln finns bilder och film från det vrak vi berättade om tidigare, intervjuer med dykarna, m.m.
Det finns också ett tidigare reportage från första dagen tillgängligt.
Bara en liten bit utanför Ystad ligger vraket av lastångaren SS Pan, byggd 1884 i Kiel. Den 11 augusti 1895 var hon på väg från St Petersburg till Gent i Belgien. Vid tillfället rådde mycket dålig sikt på grund av tjocka, och en kollision med den engelska ångaren Harkess skedde.
Pan sjönk på grund av skadorna som uppstod, men alla ombord kunde räddas. Fartygets master var så höga att de stack upp ovanför ytan, så det var lätt att hitta. Trots detta gjordes inga försök till bärgning. Vraket ansågs vara ett hinder för sjöfarten och sprängdes därför.
För snart tio år sedan återfanns vraket, och det har sedan dess varit ett populärt dykmål. Trots sprängningen kan dykarna fortfarande att se många delar av det som en gång var ett fraktskepp. På Havsresan finns många duktiga fotografer, flera av dem med avancerad utrustning. Tack vare det kan vi nedan bjuda på några bilder från SS Pan som kan ses även av icke-dykare. Klicka på bilderna så får du en större version.
Dykklubben Nautilus har en sektion för fridykning, alltså dykning utan lufttuber. Idag var de ute på en plats utanför Ystad och letade på en plats där det tidigare (för 40 år sedan eller så) hittades svartek.
Och det blev napp! Ett trävrak, ca 19 m långt. Vraket bedöms med ledning av färgen på svarteken vara omkring 200 år gammalt, men andra detaljer på det ger en delvis motsägelsefull datering. Mystiken tätnar! Under fredagen kommer vraket att undersökas ytterligare, och vi återkommer med fotografier och kanske mer information.
Havsresan utgår ju från Lunds universitet, men det fanns idag fler universitet som arbetade under vattnet i Ystad. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, var på plats för att prova ett redskap som används inom det norrländska laxfisket, en s.k. ”push-up-fälla”. Finessen med detta redskap är att det skyddar fångsten från sälangrepp.
Redskapet skall nu anpassas även till ett kustnära torskfiske, och förhoppningsvis kan redskapet här göra samma sak som i Norrland — se till att fångsten inte blir uppäten av säl.
—Antalet sälar i Östersjön ökar snabbt vilket är ett problem för yrkesfisket; fiskarena förlorar sin fångst och inkomstkälla, sade SLU-forskaren Peter Ljungberg, och fortsatte: Vi jobbar med att ta fram och utvärdera redskap som ska kunna försvåra för sälen att nå fångsten. Exempel är den push-up-fälla som vi nu jobbar med i Ystad, burar och andra fällor. Alla redskap är ämnade för ett småskaligt, kustnära fiske.